Det är mycket på gång. Jobbet är snart ett minne blott, jag kanske får ett ja från universitetet - jag kanske får ett nej? Får jag nej.så vet jag inte riktigt .. Helt ärligt.
Ett nytt slut, en ny början.
Och hjärtat misshandlas fortfarande..
Jag och mitt förbannade dubbelliv , jag och min förbannade förbannelse att gång på gång på gång tro för högt om en motpart, någon som säger att den aldrig har känt så tidigare, för att faktiskt i slutändan bara ha visat sig lura mig för att rädda sin egen röv.
Jag talar ändå om villkoren - kontot för överskridelser är minimalt. Så minimalt att jag börjar fundera på om jag rent av är omänsklig jag kanske inte ens har ett hjärta kvar som har plats för att älska eller så är det till bredden fyllt av att få göra det att det bara rinner över, asfort, och så blir det helt tomt..?
Ta i mig, känn hela mig, ge mig glöd.
Tala för helvete klarspråk och sanning.
Den dagen, den uppenbarelsen.
Godafton.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar