nu är jag hemma och hel. festivalen var förträfflig, inte nog med alkohol, kanonväder och trevligt folk, musiken var skitnajs. berättande som jag är så tänker jag eder förtälja att första dagen, onsdag, såg jag inte ett enda band. blev mest full, hade mysigt och checkade området. torsdag däremot blev det förutom förtäringen av destillatet avlagda visiter hos följande band:
+
Bonafide (ersatte Sebastian Bach då han inte anlände p.g.a flygförsening som det så vackert heter)
+
Sonic Syndicate+ D
erringer+
Disturbedsåg aldrig hela konserterna, solen hade legat på som fan och blandat med alkoholångerna så blir man lätt förvirrad. tror att jag i ärlighetens namn fick någon slags solsting, hade inte riktigt koll på mig själv alls. i övrigt så var jag dum i huvudet nog att försova bort Judas Priest, tänkte att det hade varit roligt att se dem innan de dör. hade man haft något att säga till någon som hade brytt sig. men icke. jag vaknade i tältet när "Breaking the law" ljudade och sa till emma att: "vakna vakna, vi missar judas! vi missar ju judas!" -mmmm, fick jag till svar sen minns jag inte mer.
fredagens bandtittande blev något i stil med nedanstående:
+ 3 låtar under
Ace Frehley+ kikade W
hitesnake+
längst fram under hela Ministryspelningen+ avrundat med de där inga
Def Lepard en sväng
sen somnade jag igen. denna natten var det outhärdligt kallt! det sved i mitt solsvedda skin något så in i helvete, halva natten gick ut på att vakna, skaka, svära och anstränga kroppen att gilla kylan och all fukt som droppade ner från taket i vårat skittält som vi införskaffat under dagen. ett tält, 3 håvar (fråga mig inte varför, min är rosa hur som haver) och en cowboyhatt i strå, den är söt, resulterade shoppingen i allt som allt. Åh jo, ett par nya pilotbrillor också som någon jävel redan under kvällen gjorde skeva genom att armbåga mig i ansiktet. det var tur för honom att jag var på ett fredligt, fullt humör. det var även fredagen jag insåg att jag bränt sönder benan mellan håret och luggen, och då pratar vi STORA brännblåsor. jag tvingades bära en zebrarandig schalett (sthlms uttal på det, ja.)
lördagens spelningar blev i slutändan dessa:
+ i princip längst fram på
Apocalyptica, ja jag är fruktansvärt frälst i just det magnifika instrumentet cello, de gör det på sitt sätt. och jag förnekar inte att jag fick tårar i ögonen några gånger, cello är häftigt.
+ sen såg vi R
att+ vilket följdes av att jag (som vaknade ur försovning IGEN!) sprang iväg ensam med en grön mysfilt genom folkmassorna för att hinna se
Mustasch (åtminstone senare delen av spelningen)
+ och därifrån vandrade jag med min filt till
Poison, där jag stod inte så långt ifrån längst fram, lyckades utav en ren slump hitta Åkesson, Elvheim och Anna! vi myste lite tills jag kände att det var dags att göra sorti, för att återgå till tältet, förtära en flaska tjusigt vitt och sova. mycket bekvämt och varmt.
hur som haver, nu är jag hemma och nu är jag ledig måndag & tisdag så vitt jag vet. sen är det som sådant att jag tar STUDENTEN PÅ FREDAG alltså börjar kramperna i magen och ångesten bli värre och värre ju mer jag tänker på det. nåväl, färg har jag fått iaf och det är ju något att glädjas åt. nu ska jag kolla på kort med min nya sambo Beatrice Brolin, just det kära, jag bor numera i Trollhättan, inneboende, tills jag skaffar mig en inkomst och kan besitta ett eget hem.
kort och gott: Sweden Rock Festival 2008 var en riktig mysig och trevlig upplevelse, mitt första år på plats. det slår inte i närheten Hultsfred 2005 dock, men detta var ju en helt anan grej och jag gillade det. blir nog fler gånger. studenten suger fortfarande röv och den klampar närmre med stora steg.
imorgon bitti får jag skjuts till Sebastian, det är behövligt! och någon dag i veckan måste jag typ hem och planera med mamma inför helgen.
jag är livrädd för sängrökning, jag har bränt näsan och hårbotten och jag känner på mig att imorgon kommer vara en fin dag.
godnatt.
.........................................
förlåt!! jag glömde nämna att under ett särskilt rus idag intill en strand vid vilken vi senare blev jagade av ett friskt? och två lätt autistiska pojkar med vapen (sten, lera & stor pinne) som gillade WOW och uppenbarligen James Bond, så trodde jag mig förstå att Gud ville att jag skulle peka på honom, skitgubben visade inte sitt ansikte. sen försökte han sno apparaten från mig den jäveln! det finns på film. nu kan jag sova gott.
hej.
Anna Ternheim
