skyldiga, men duktiga. vi löste oss ur den pinsamma knipan genom hårt arbete, svett och skrapsår. det firade vi genom att köpa med oss massa grillmaterial och åkte hem till min mor så att jag fick rensa mina tankar med god mat och gos med alla hundarna i gräset. vi konstaterade dessutom att mor min är bättre på att hoppa hopprep än både mig, emma och bea. fast jag kan göra krysshopp, det kan ingen av dem. efter några trevliga timmar där så åkte vi och kollade på nya Indiana Jones rullen vars slut gjorde mig förvånad och lite besviken. jag sov hos hippiesarna, knäppte ett piller eller sex och sov som ett litet barn. nu städar jag beas lägenhet tillsammans med henne. jag flyttar hit. hej då grästorp.
förövrigt så mår jag inte så bra alls. migränen svinar och hålet i magen fylls egentligen inte ut med mat heller. det bara är tomt. men jag har hittat ett sätt att glädjas på. ett sätt att känna att jag fortfarande lever. jag hoppas att det är på riktigt länge...
I've got my head, but my head is unravelling
Can't keep control, can't keep track of where it's travelling
I've got my heart, but my heart is no good
And you're the only one that's understood
I'd come along, but I don't know where you're taking me
I shouldn't go, but you're reaching, dragging, shaking me
Turn off the sun, pull the stars from the sky
The more I give to you, the more I die
and I want you...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar